De nyheter vi tar del av varje dag är de nyheter som redaktioner över hela landet har beslutat är värda att förmedla. Den vitala frågan är då hur medierna väljer ut nyheter och vilka nyheter de väljer bort?
Enligt NE (http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/nyhet) karakteriseras en nyhet av att det är ”ett offentliggjort meddelande om något betydelsefullt som tidigare har varit okänt”. Häger hävdar liknande att en nyhet är ”något som intresserar många och som tidigare inte varit känt (Häger Sid 110).För att utreda detta har jag under några dagar granskat Rapport och Metro för att analysera vilka nyheter som det har rapporterades om och varför just dessa nyheter har valts ut och publicerats.
Nyhetsveckan: RAPPORT & METRO
Söndagen den 11 september var det 10 år sedan terrordåden mot USA och World Trade Center inträffade, vilket kom att dominera Rapport 19.30 denna kväll. Enligt Johansson ska det finnas mellan 8-10 inslag i Rapport, där varje inslag är två-tre minuter. (Johansson. Sid 11) Denna söndag inleddes Rapport dock med ett hela åtta minuter långt reportage om minnesceremonierna vid WTC som hölls för att hedra de 3000 människor som miste sitt liv vid terrordådet 2001. Det bör också påpekas att SVT hade sändningar om 11 september under hela dagen mellan 7.55 - 17.00. (http://svtplay.se/v/2530716/rapport/11_9_19_30_-_textat?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2530251/sb,p103263,1,f,-1)
Jag granskade även Metro Skåne under den gångna veckan. Metro är en gratistidning som utkommer måndag till fredag och därmed kunde tidningen inte bevaka 10årsdagen av 11 september som inträffade under söndagen. I måndagens utgåva kunde vi däremot på förstasidan, kallad ettan, läsa rubriken ”Så hedrades offren”. Nyheten var placerad i vänsterkrysset med en stor bild på en folksamling som samlats för att hedra offren. Enligt Johansson är det just i vänsterspalten som tidningarna placerar de viktigaste nyheterna. Nyhetssidorna följer den så kallade inverterade pyramiden, där de viktigaste nyheterna kommer först men dessutom påpekas att fokus ligger på sidan sex och sju. (Johansson sid 21-23) I Metro denna dag fann jag just på sidan sex även en artikel om 11 september. Vidare fanns en artikel på sidan tio med rubriken ”här hedrades offren i New York”. I Metro på måndagen kunde alltså tre inslag om 11 september urskönjas. Enligt journalistkåren så är bilder en viktig del i nyhetsvärderingen, då det kan höja eller sänka nyhetsvärdet, (Johansson sid. 39). Detta drar medierna fördel av vi en sådan här nyhetsrapporteringen där väldigt emotionella och berörande bilder användes.
Varför kom 11 september då att dominera mediebevakningen när nyheten inte är någon nyhet? För att återkoppla till de inledande citaten karakteriseras en nyhet av det är något nytt som hänt. Dock finns det andra parametrar som bestämmer nyhetsurvalet.
Den största anledningen till den omfattande bevakningen runt 11 september tror jag handlar om att det finns ett stort intresse bland allmänheten. 11 september kan enligt min åsikt ha varit den mest förväntade nyheten av alla under söndagen och den var ändå den nyhet som gavs störst medieutrymme. Både Johansson och Häger betonar att nyheter väljs ut om de antas intressera publiken eller om publiken borde vara intresserad av dem för att de anses viktiga (Häger Sid 82; Johansson Sid 7). I fallet med 11 september kan nyheten tänkas uppfylla båda dessa kriterier. Dessutom bör man komma ihåg att när nyheten först publicerades den 11 september 2001, uppfyllde den de flesta klassiska nyhetsvärderingskriterier enligt modellen VINKELN; Vikt, Icke normalt, Närhet, Konflikt, Elipersoner, Lättbegripligt, Nytt (Häger sid 80). Det var som Rapport poängterade ”dagen som förändrade världen”, och det är en sådan nyhet som verkligen kan definieras som BREAKING NEWS. Nu tio år sedan tas nyheten kanske upp för att den har ett symboliskt värde.
Utrikesrapporten om 11 september i Rapport följdes upp av inrikesnyheterna där det rapporterades om att fyra personer gripits missänkta för förberedelse till terrordåd i en konsthall. Detta var en återkommande nyhet som följdes upp i Rapport sändningarna även under måndag, tisdag och onsdag. Även I Metro betonades nyheten där den under måndagen kunde hittas på sidan tre. Under tisdagen och onsdagen återkom nyheten i form av nyhetsnotiser där händelseutvecklingen följdes upp. För Metro var nyheten om terrordådet i Göteborg en legitim nyhet, då exempelvis Rapport redan publicerat nyheten under söndagen. Johansson pratar här om aktualitetskriteriet och om att en nyhet kan vara ny på olika sätt. (Johansson sid 40) För Metro var nyheten ny på måndagen då den inte publicerats i deras tidning tidigare. (http://svtplay.se/v/2530716/rapport/11_9_19_30_-_textat?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2530251/sb,p103263,1,f,-1 & http://readmetro.com/en/sweden/malmo/20110912/)
Enligt Häger styrs Public Service nyheterna av nyheter som anses viktiga och rapporter om politik har en tendens att väljas för att de anses vara viktiga. Samtidigt behandlar nyheten ett brott, vilket är en kategori som tenderar att intressera publiken. (Häger sid 82) Dessutom är nyheten väldigt aktuell med tanke på tidigare rapporteringen om terrordåden den 11 september. Nyheten kan också tänkas ha valts ut på grund av att den uppfyller kriterierna Icke normal, närhet, konflikt, Nytt enligt VINKEL-modellen. Nyheten inträffade i Göteborg, och enligt teorierna ökar nyhetsvärdet ju närmare nyheten ligger människorna geografiskt och kulturellt (Häger sid 86; Johansson sid 8).
Detta nyhetskriterium vill jag problematisera genom att diskutera nyheten om färjekatastrofen utanför Tanzania. Denna nyhet ägnade Rapport 20sekunder åt, medan Metro hade nyheten som en notis på sidan elva under måndagen. 197 personer dog i katastrofen och våra medier ägnar nyheten 20 sekunder och en nyhetsnotis? Hur kan detta komma sig? Hade samma katastrof hänt i Sverige kan jag lova att det hade hamnat på ettan i Metro, i vänsterkrysset, och som första inslag i Rapport. I samma rapportavsnitt ägnar man vidare 40 sekunder av sändningstiden för att hedra minnet av offren för tsunamin i Japan för sex månader sedan. Detta säger något om nyhetsvärderingen hos våra medier. Nyheterna uppfyller kravet att det är något nytt som inträffat. Att dessa nyheter bedöms som mindre viktiga nyheter handlar om det kulturella och geografiska avståndet. Nyhetsvärdet avtar med avståndet och för att citera Johansson krävs det ”fler döda ju längre bort från Sverige händelsen sker” (sid 56). Det kan ju förefalla krasst att värdera nyheter på detta vis men tyvärr tror jag att det är så här nyhetsvärderingen fungerar. Mediekompassen tar också upp ämnet när det rapporterar om att en katastrof i USA sägs vara åtta gånger viktigare än exempelvis asiatiska nyheter. (http://www.mediekompass.se/mediekunskap/pa-tidningen/nyhetsvaerdering)
Häger påpekar också att speglingen visar vilka länder som anses vara ”viktigare” än andra. Att nyheter från Tanzania och Japan får mindre utrymme än exempelvis nyheter i USA handlar helt enkelt om det finns fler utlandskorrespondenter i detta land.
Andra nyheter som det rapporterades om under veckan var SAAB:s konkurrsbegäran, rättegången mot barnläkaren på Astrid Lindgrens sjukhus, det danska valet, att SR sparkar radioprofil som åtalas för bedrägerier, och att Ola Lindholm fälls för ringa narkotikabrott. De sistnämnda nyheterna är också intressanta att diskutera ur ett nyhetsvärderingsperspektiv. De handlar om brott och sägs därmed intressera publiken, men det kriterium som nyheterna framförallt sägs uppfylla är E:t i VINKELN, som står för ”elitpersoner”. Kändisar och offentliga personer har högre nyhetsvärde, enligt Häger (sid 95). Dessutom blir nyheten om Ola Lindholm ännu mer intressant då han som programledare för ett barnprogram antas vara en förebild. Narkotikabrottet får således högre nyhetsvärde eftersom det är Ola Lindholm som är den åtalande.
Utifrån ovanstående exempel kan man se att nyhetsvärdering och urval är en komplicerad process som bygger på olika faktorer som jag har försökt belysa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar